Julaftonsångest

Klockan är kvart över fem på julaftons morgon. Det är den kallaste julen på årtionden. Jag har inte sovit en sekund. Jag är tjugotre år och ligger vaken och gråter för att jag är barnlös och för att mina barn (de som jag kanske aldrig kommer få) ska växa och bli tonåringar och hata sin mamma och hota med att ta livet av sig. Tänk om jag aldrig får barn, och tänk om de blir som jag?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0